Som en av alla bedragna alliansväljare har jag ingen avsikt att rösta på något av de partierna igen. Vänsterblocket går också bort. Jag röstade på Piratpartiet i EU-valet, mycket som en proteströst. Jag vet inte om jag ids rösta i höst, men i så fall framstår väl (pp) som det minst dåliga alternativet, även om jag ogillar Falkvinges tendens alltför lätt acceptera rykten och svart-vit-måla problem. Partiet har släppt sitt valmanifest, och även om det i stora delar är bra är det några stycken jag är lite skeptisk till. Vi tar en titt på dem:

• Kapitlet om integritet är mestadels bra, men jag vet inte riktigt om jag tänder på idén att helt ta bort säkerhetskontrollen på inrikesflyg. En detalj, men ändå…
• Sedan tycker jag att förslaget att tvinga LFV att införa gratis internetuppkoppling på flygplater är fel. Idén om internetuppkoppling som en rättighet är intressant. Men en gratis rättighet är det inte. Vissa saker bör marknaden sköta. En petitess i sammanhanget är att LFV inte längre driver flygplatser i Sverige. Det gör Swedavia.
• I kapitlet om kultur kommer vi in på några av de saker som jag inte gillar med (pp), dels att det verkar finnas ett visst hämndbegär mot upphovsrättsindustrin – ni pinkade på oss, så nu jävlar skall vi pinka tillbaka – och dels att de är lite för glada i lagstiftning för min smak. Exempel:
• Varför ha ett manifest om att förbjuda DRM? Om någon vill sälja skivor med DRM så låt dem, det är inte en lagstiftningsfråga, utan en marknadsfråga. Däremot borde förbudet att kringgå DRM avskaffas.
• Paragrafen om upphovsrättsmissbruk andas just det hämndbegär som Falkvinge gav exempel på när han föreslog straffskatt mot Pirate Bay-målsägarna. Det undergräver seriositeten i partiet. 
• Vad gäller patentfrågor är jag helt överens om att frågan behöver debatteras och att patenträtten behöver reformeras. Jag är inte helt med på piratpartiets lätt socialistiska modell för t.ex. läkemedelspatent (och är inte ensam i det), men tycker att det är bra att de skriver i programmet att “Utred alternativ…” istället för att kräva att deras förslag antas rakt av.
• Vad gäller samhällsfinansierad forskning så tycker jag att den bör vara fri för allmänheten, men har några invändningar mot vad partiet skriver i sitt kunskaps-program.
  1. Det är för mycket fokus på Open Access-tidskrifter. Det är inte en silverkula utan de lider av många problem. Ett av de är t.ex. en betalmodell som ger dem incentiv att publicera mycket istället för bra. Jag tycker att den amerikanska modellen är bra här. Statligt finansierad forskning läggs upp i gratisarkiv efter en viss embargoperiod, typiskt 6-12 månader. Det gör att man kan publicera sig i relevanta tidskrifter men även göra forskningen tillgänglig. Trots att de är illa omtyckta av många gör de kommersiella vetenskapliga tidskrifterna i stort ett bra jobb. Det gäller att inte kasta ut barnet med badvattnet i frågan om allmän tillgänglighet till resultaten.
  2. “Publicera all offentligt finansierad forskning…” Det beror på vad som menas. Mycket av forskningen är sådant som inte förtjänar att publiceras i någon form. Det är mätningar av apparatfel, felaktiga hypoteser, annat är vaga idéer som inte är klara för publicering när projektet är slut o.s.v. Jag tror att man fortfarande, till stor del, måste lämna det upp till de enskilda forskarna att bestämma över vilken del av sin forskning de vill stå för och vill se publicerad. Därtill är det inte bra att vara för strikt över vad som måste offentliggöras och i vilken form. Vi vill att forskare även vid statliga universitet skall kunna starta spin-off-företag. Det kan innebära att man måste hålla inne med en del uppgifter tills man har chansen att kommersialisera dem.

Det är mycket i (pp):s program jag tycker är riktigt bra – framförallt att det vågar tänka utanför gängse mönster och att de är de enda som tar många angelägna frågor på allvar. En del som är mindre bra, och några idéer som är rakt dåliga. Piratpartiet borde snabbt spola öga-för-öga-retoriken och kanske tänka lite mer i frihetliga vägar även när det gäller marknadsfrågor. Det är intressant att ett parti som predikar att staten inte alltid är god vill lagstifta om att just staten skall undergräva marknaden på många områden. Jag antar att det handlar om tvånget att kompromissa mellan statskramande vänsterpirater och ekonomiskt liberala pirater. Piratpartiet är helt klart det mest frihetliga partiet i svensk politik.* Tyvärr finns en besk bismak.

Dagens ord är  program wyborczy – valmanifest/-program

UPPDATERING: Det visar sig att Johannes Forsberg på Expressen tycker som jag om PPs hämndbegär. Falkvinge slår ifrån sig, men tyvärr inte så övertygande. Problemet med stämningarna är ju att i dagens fall är det ett brott, eller i alla fall en gråzon, att fildela. Därav kan man fruktasig att förlora en process. Att bestrida en stämning när situationen är klarare, som PP vill ha den, är mycket lättare och ändrar balansen i ekvationen. Det är inte heller den enda gången Falkvinge varit ute i revanschtagen som länkarna ovan visar. Läs även Marias utmärkta kommentar nedan och på hennes blogg.

Andra bloggar om Piratpartiet, valmanifest, val 2010.


*Vilket kanske inte säger så mycket.