Idag är det feta torsdagen i Polen. Det är sista torsdagen innan fastan, och liksom på den svenska fettisdagen, äter man godsaker; faworki och/eller pączki, en form av degmunkar.
I närheten av forskningsinstitutet ligger Pracownia Cukiernicza, som allmänt anses ha Warszawas bästa pączki. Så, det bestämdes att vi skulle ha våra pączki därifrån. Det var vi inte ensamma om.
Kön började till vänster i bilden…
och fortsatte runt hörnet. Vi hade trott att det kanske skulle ta en timme eller så att komma fram. Men då varje person som betjänades tog drygt 1,5 minuter dröjde det lite längre. Drygt fem timmar senare stod vi med våra munkar i hand och skyndade frusna tillbaka till jobbet. Visst, det var goda pączki, men inte riktigt värt 5 timmar i snöstorm. Förslaget var att nästa år fira fettisdag – när det inte är kö.
Jag vill ha semla! Har inte ätit någon på 4 år!!<br /><br />Får hoppas man kommer iväg till Svedala i början på Mars.
Fem timmar??? Tappert att stå kvar! <br /><br />Jag som tycker att det är mycket folk på mitt lokala konditori när man får köa ut på gatan… Då kanske det är 20 personer i kö för att köpa semlor!<br /><br />Dina munkar verkar påminna en hel del om Krapfen, som äts i Österrike och enligt <a href="http://de.wikipedia.org/wiki/Krapfen" rel="nofollow">Wikipedia</a> även i södra Tyskland. Goda är de
Jag skall inte ta åt mig äran av att köat i över fem timmar. Jag kom dit när en kollega redan stått i två timmar. Vid det laget hade hans envishet redan fått övertaget över önskan att ge upp.<br /><br />En äldre herre framför oss i kön förklarade skrattande att "det är precis som i PRL".<br /><br />Och jo, det verkar vara väldigt liknande munkar.<br /><br />Matte: Jo, jag börjar också