En intressant sak i norra Frankrike är att öl är den dominerande drycken, och inte vin som i resten av landet. Det är belgiska öl som gäller, även om det finns några bra franska öl också*. På ett halvår hinner man inte på långa vägar ta sig igenom utbudet utan det blir lite skrapande på ytan. På begäran har jag satt ihop en lista av några favoritöl bland de jag testade.
En form av tio-i-topp-lista som kanske inte är de allra bästa utan tio mycket goda öl som jag kommer ihåg just nu. Utan inbördes ordning

• Westvleteren 12 (ca 10% ABV)
  Jävligt svår att på tag på. Anses av många vara väldens bästa öl. Mörk, stark och mycket god. Om den är bäst vet jag inte, men en klar favorit. En av de sju officella trappistölen.
• St. Bernardus Abt 12 (10,5% ABV)
  Också ett mörkt öl. Dricks mer som vin, dvs man smuttar ett glas,än öl. Mycket len och god. Alkoholen känns nästan inte alls. Bryggeriet förlorade sin status som trappist 1992.
• Tripel Karmeliet (ca 8,5% ABV)
  Ljusare öl bryggt av tre olika sädesslag, vete, havre och korn. Lätt blommig doft och fin smak. Alkoholen smakar nästan inte alls vilket gör Karmeliet väldigt lättdrucken. Ännu bättre från fat än från flaska.
• Duvel (8,5% ABV)
  Välkänd, men mycket god ljus öl. Kallades från början, efter första världskriget, Victory Ale men bytte namn till djävulen på 20-talet. Typisk belgisk ale med mycket skum. God brödig smak.
• Trappist Rocheford 10 (11,5% ABV)
  Tillbaka i de mörka quadruplarna. Liksom Westvleteren och St Bernardus ett mycket rikt öl med massor av smak som med fördel smuttas ensamt eller efter en måltid.
• La Trappe Witte Trappist (5.5% ABV)
  Tekniskt sett inte belgiskt utan det enda holländska trappistbryggeriet. Här i veteölsvariant. Mycket lättdrucken, svalkande veteöl för varma sommardagar. Liknande den mer kända Hoegarden, fast bättre.
• L’Angelus de Mars (5,5% ABV)
  Trevlig lättdrucken lager med ganska stark beska. Variant av Angelus som bara bryggs i mars varje år.
• Kasteel Bruin (11% ABV)
  Åter en mörk alkoholstark öl. Sötaktig med mycket smak och doft där alkoholen är väl gömd. Men låt det stanna vid en öl. Den intensiva smaken och alkoholstyrkan gör att fler blir övermäktigt.
• Moinette Blonde (8,5% ABV)
  En ljus, grumlig ale av den typiska belgiska sorten. Rejält med beska i eftersmaken. Mycket god; det känns att den är stark utan att alkoholsmaken står ut.
• Gouden Carolus Classic (8,5% ABV)
  En mörk ale med maltig doft och fin, inte alltför söt smak. En starkare årgångsvariant som bryggs till kejsarens (vilken?) ära släpps i april varje år. Har tyvärr inte testat den…

Det är lite underligt när man tycker att 8% alkohol är normalt för en öl…

* Kronenbourg är inte ett av dem.

Dagens ord, som säkert förekommit tidigare, är piwo – öl.

Andra bloggar om: öl, belgisk öl, dryck.