I NY Times kan man idag läsa en artikel om att mängden föremål som ligger i omloppsbana kring jorden nu uppgår till mer än 10000. Då räknar man bara de föremål som man kan spåra från jorden, de som är större än ca 10 cm. Dessa börjar bli en verklig fara för rymdindustrin. När Kina nyligen sköt ner en av sina egna satelliter bröts den sönder i över tusen delar (rött).
Någon gång kommer det att nås en gräns när en kaskadeffekt startar och skrotbitar krockar och bildar mer bitar som bildar mer bitar som… Mängden föremål kommer att växa exponentiellt. De flesta föremålen är dock mycket små, men de kan vara irriterande ändå. Hubbles solpaneler har tex träffats minst 725000 gånger (fram till 2002) av microsatelliter, och de har 5000 hål och kratrar stora nog att kunna ses med blotta ögat. En färgfläck som träffade Challanger i 12000 km/h slog upp en ärtstor krater i ett fönster vilket ledde till att det var tvunget att bytas ut till en kostnad av $100000 innan nästa resa.

Det mesta rymdskräpet är rester av kollisioner och explosioner, men där finns även gamla raketsteg, uttjänta satelliter och åtminståne en skruvnyckel.

Andra bloggar om: rymden, vetenskap.