Katynmassakern, eller som den kallas i Polen – brottet i Katyń, har åter seglat upp på dagordningen. Anledningen är den polske mästerregissören Andrzej Wajdas nya film Katyń. Filmen premiärvisades den 19 september, på årsdagen av den sovjetiska invationen av östra Polen i enlighet med Molotov-Ribbentrop-pakten.

Under 1940 mördades mellan 15000 och 22000 polska officerare, som hållits som krigsfångar i Sovjet, av NKVD i skogen vid Katyn och i NKVDs fängelser i Kharkiv och Kalinin. Officerarna hade tagits till fånga under den ryska invasionen och som en effekt av det polska värnpliktsystemet representerade de en stor del av den polska intelligentsian. Massgravarna upptäcktes först i april 1943 av den tyska armén under operation Barbarossa. Det passade naturligtvis utmärkt för Nazityskland att kunna utnyttja massakern för att misskreditera Sovjet. Postern nedan är ett exempel och den slovakiska texten lyder “Dödens skog i Katyn”. Men den tyska krigslyckan vände och i september 1943 tvingades Wehrmacht att retirera ut ur Katyn-området. Och den sovjetiska propaganda- maskinen visste hur man skulle utnyttja situationen. Man satte snabbt ihop en kommission som “bevisade” att avrättningarna skett 1941, när området var under tysk ockupation. Den officiella sovjetiska versionen upprepades vid Nürnberg- rättegångarna understödd av fabricerade bevis och vittnesmål. 1946 dömdes 7 tyska officerare i en sovjetisk skenrättegång för delaktighet i massakern. De avrättades samma dag.

Först 1990 erkände Sovjetunionen det alla redan visste, att avrättningarna genomförts av NKVD. Man vägrade dock att beteckna det som en krigsförbrytelse och att straffa de skyldiga som fortfarande levde. Katyn-massakern har fortsatt att vara en infekterad affär mellan Polen och Ryssland.

Nu har Katyn letat sig in i den polska valkampanjen. Presidenten Lech Kaczyński, ville ordna en tvådagars uppläsning av 15000 namn på offer nu i helgen. Det sågs av många som en blatant valkorv och ledde till protester från bland annat Föreningen för Katynfamiljer och Wajda, vars far var en av de mördade i Katyn. Nu har presidenten beslutat att skjuta upp uppläsningen, som går under namnet “Katyń – pamiętamy” (Katyn – vi minns) till den 9-11 november, efter valet.

Vad som verkar lite förvånade är också varför man vill ha uppläsningen just nu, och hur snabbt beslutet verkar ha fattats. Katynfamiljerna menar att de inte haft något med planeringen att göra. Det är heller inte så att hösten är på något vis förknippad med massakern. Avrättningarna skedde under våren, och massgravarna upptäckter i april. Det är nog snarare så att någon ville utnyttja uppmärksamheten kring Wajdas film och smida medan järnet var varmt.

Att sedan en uppläsning skall ske över huvud taget är enligt min uppfattning lite olyckligt. Visst, man skall inte glömma, men man behöver inte heller paradera de historiska skeletten vid varje givet tillfälle. Katyn-uppläsningen passar ganska bra i den strategi som Kaczynskis har kört, att aldrig missa någon möjlighet att påminna Ryssland och Tyskland om deras historiska börda i varje diskussion, oavsett syftet.