I går i Studio ett debattrades det nya förslaget till förändrat betygsystem mellan Jan Björklund (fp) och Marie Granlund (s). Det var mycket av de gamla vanliga argumenten som dök upp igen: fler betygsteg = ökad stress, fler betygsteg = ökad motivation, tidigare betyg = ökad stress, tidigare betyg = ökad motivation… osv.
Vid ett tillfälle i debatten sa någon av dem att “det handlar inte om att sortera elever”, utan att bli motsagd av den andre. Men till syvende och sist är det ju det det handlar om. Betygen avgör vilken gymnasieskola du kommer in på och vilken högskoleutbildning du kommer in på. Att eleverna får reda på vilken kunskapsnivå de ligger är egentligen en bieffekt. Som betygen används idag är det den sorterande funktionen som är viktigast. Att det inte fungerar bra kan man enkelt se tex genom att betygen ökar år för år. Därtill har jag inte hört något om hur man tänker hantera problemet med alla skumma “flumkurser” som folk väljer iställer för “svåra” kurser för att det är lättare att få högt betyg.

När det gäller antagning till högskolan så är betyget idag den allra viktigaste faktorn för att komma in på en attraktiv utbildning. Då måste betygssystemet vara så rättvist som möjligt. Det gamla systemet med en normalfördelad betygsskala var i princip vettig, men den missbrukades då många lärare inge verkat fatta att det var hela landets betyg som skulle normalfördelas kring 3, och inte inom varje klass eller varje skola. Systemet gjorde att betygsnivåerna låg still år från år i alla fall. Å andra sidan är ju kunskapskriterierna bättre i och med att de ger eleverna svart på vitt vad man måste kunna för att få ett visst betyg, oavsett vad andra elever presterar. Att kombinera dessa båda önskemål är svårt.

När man lyssnar till hur tex (s) och (v) menar att betyg är så stressande så undrar man hur de har tänkt att sköta urvalet till högskolan. Men i andan att “alla är lika bra” så kanske de vill se en öppen högskola som i Tyskland. Där fungerar det inte bra. Jag skulle hellre se intagningsprov till högskoleutbildningar. Inte då ett allmännt prov som högskoleprovet, utan specifika prov till varje utbildning. Det är upp till varje universitet att lägga upp sina egna uttagningsprov. Proven borde i så fall användas för att vikta betygen, inte som enda urvalsinstrument.

Det är dock en svår avvägning, men helt klart så behöver man göra något åt antagningen, och det behöver börja med ett nytt betygssystem. Och, med att ansvariga politiker faktiskt erkänner att betygen är till för att sortera elever. Vare sig man vill eller inte.

Läs också i SVD och i DN.

Mer om: betyg, skolpolitik, antagning, universitet, högskola. Intressant?