I en nyligen publicerad, och välskriven, artikel i Science1 har man lyckats mäta att folk under vissa förhållanden kommer till bättre beslut genom “magkänsla” än genom moget övervägande.
I en serie listigt upplagda försök utsattes testpersoner för en situation där de skulle välja mellan fyra (påhittade) bilar utifrån given information såsom bränsleförbrukning och ljudanläggningens kvalitet. En av bilarna var klart “bättre” än de övriga. Två grupper med uppgifter presenterades, en variant där bilarna beskrevs av endast fyra karaktäristika och en lång lista med hela tolv punkter. Dessa grupper representerar en “enkel” respektive “komplex” valsituation. En del försökspersoner ombads tänka över sina val, medan andra distraherades med mateuppgifter tills de var tvugna att avlämna sitt utlåtande. Av de som utasattes för det komplexa valet var det högre andel av de som inte tänkt över sina val som plockade ut den bästa bilen (se bild).
En förklaring som ges är att medvetet tänkande har ganska låg kapacitet, men följer strikta regler, medan omedvetet övervägande snabbt kan behandla mycket information till ett summariskt beslut. En annan anledning är att
…conscious thought can lead to suboptimal weighting of the importance of attributes: We tend to inflate the importance of some attributes at the expense of others, leading to worse choices.
Man frågade dessutom folk som nyligen inhandlad ett urval av produkter hur nöjda de var med det valet, och hur noga de övervägt sitt inköp. Även där visade det sig att de som handlat “enkla” produkter var med nöjda efter moget övervägande, medan bland de som köpt mer komplicerade produkter, som kameror eller flygbiljetter, var impulsshopparna mer nöjda.
Artikeln avslutas med slutsatsen:
Although we investigated choices among consumer products in our studies, there is no a priori reason to assume that the deliberation-without-attention effect does not generalize to other types of choices—political, managerial, or otherwise. In such cases, it should benefit the individual to think consciously about simple matters and to delegate thinking about more complex matters to the unconscious.
Så, i fortsättningen kan vi som är för lata för nogranna överväganden kalla det för en vinnande strategi snarare än lättja.
1 A. Dijksterhuis, M. W. Bos, L. F. Nordgren, and R. B. van Baaren, Science 311, 1005-1007 (2006).
Gött, då slipper jag lyssna till tråkiga partiledardebatter och läsa ännu tråkigare politiska artiklar inför valet i höst. Jag röstar hej vilt som vanligt och kan nu dessutom hävda att det är rätt väg att gå. Finemang.