Det var några år sedan jag senast bloggade om mina Nobel-gissningar. Under en period lyckades jag ganska väl med att gissa fysikpriset – rätt tre år i rad. Men sedan kom grafen, mörk energi och annat jag inte gissat.

Egentligen behöver man ju inte uppdatera sin lista så mycket. Ta bort vinnare, de som dött och om något mycket närliggande får pris. Annars är ju de som är värda att belönas ett år lika värdiga vinnare året efter. Att väntetiden mellan upptäckt och pris blir längre och längre talar ju för att det knappast är så att man är på väg att få slut på ämnen att förära priset.

Vad skall vi då gissa på? Jag har länge haft Anton Zeilinger som favorit tillsammans med Alan Aspect och John Clauser, men sedan Haroche och Wineland fick priset 2012 så tror jag att deras odds försämrats något. Två andra priser som jag håller som troliga är metamaterial (Veselago + någon experimentalist) eller Aharonov och Bohm, som borde få pris snart innan det är för sent.

Men, det har varit ett tag sedan det blev ett astrofysikpris. Jag tror att det är dags i år. Det finns egentligen två kandidater; exoplaneter eller mörk materia. I och med Kepler-teleskopets framgångar de senaste åren så tror jag det tiden har kommit för exoplaneter. Problemet här är att det egentligen finns fyra troliga pristagare; Aleksander Wolszczan och Dale Frail som upptäckte planeter kring pulsarer; och Michel Mayor and Didier Queloz som upptäckte de första planeterna kring “vanliga” stjärnor*. För att komma runt den allt mindre passande gränsen på tre pristagare så tror jag man siktar in sig på exoplaneter kring sollika stjärnor. Något som kommer att ge upphov till mängder av ilskna kommentarer här i Polen. Men om Vera Rubin äntligen skulle vinna för mörk materia skulle jag tycka att det var välförtjänt. (Även om Fritz Zwickys dotter inte verkar hålla med.)

Om jag skall lägga till några nya ämnen till listan som jag inte haft med tidigare (på bloggen i alla fall) så håller jag med Science Watch – attosekundlasrar är coola och fermionkondensat borde få för att balansera tidigare pris till BEC. (Lite passande att om fermioner är det en ensam vinnare i spekulationerna). Även topologiska isolatorer är intressanta, och det hade varit roligt mest för att se hur alla världens vetenskapsjournalister sliter sitt hår för att behöva försöka göra det begripligt.

I kemi??? Ingen aning. Man skulle ju tycka att jag som nybliven kemidocent** borde ha bättre koll på kemin. Men, nej. Det blir väl något biomög i år också. Kul om det blivit något med anslutning till elektrokemi. Jag har länge hört spekulationer om Alan Bard, som ju skrivit bibeln i elektrokemi. Det vore skoj. Eller kanske Grätzel för sina solceller. Men ärligt talat så kan jag ingenting om “vanlig” kemi. Jag är fysiker som kan fuska inom fysikalisk kemi.

* Ett bra radioprogram sändes nyligen om Queloz i BBCs serie Life Changers.
** Nästan. Man har inte docenttitlar i Polen längre. Men “extraordinär professor” låter väl också bra.