Så här ser det alltmer sällan ut nu.

Jag lyssnade häromdagen på Lotten Collins “Cykeln som klasskamp” om kampen för cykelbanor i Latinamerika*. Det var ett utmärkt reportage och jag nickade igenkännande när jag hörde anti-cyklistargumenten: “de visar ingen hänsyn”, “de följer inte trafikreglerna”, “någon jag känner blev påkörd av en cyklist”… Jag känner dem så väl härifrån Warszawa.

Warszawa är en stad byggd för bilister med breda flerfiliga leder rakt in i centrum. Fast nu var det ju det där med mängden bilar – Warszawa är en av de mest trafikstockade städerna i Europa. När staden växer utåt har inte vägnätet hängt med och fler och fler bilister slåss om det begränsade utrymmet. Själv har jag cyklat till och från jobbet sedan jag flyttade hit för åtta år sedan; på det viset tar jag mig fram betydligt snabbare än med bil.

Cykeldödade per miljon invånare i EU-länder. Polen bland de värsta – Sverige säkrast.

Egentligen borde Warszawa vara en idealisk cykelstad. Undantaget de ca 20 meternas höjdskillnad mellan Wisła-floddalen och resten av staden är Warszawa helt platt. Men när jag flyttade hit var jag i nästan ensam om att cykla – framförallt om det var dåligt väder. Att cykla på vintern var ren dårskap fick jag veta. Inte nog med att det var halka, men den kalla luften skulle ge mig en hel mängd hemska sjukdomar. Dessutom är det livsfarligt att cykla.

Polen är ett av de länder i EU med flest dödade och skadade i trafiken. Det gäller bilister, gångtrafikanter och cyklister. Trafiken är tät och aggressiv, och eftersom förhållandevis få cyklar så har bilister heller ingen vana att hålla utsikt efter cyklisterna. Men den dystra statistiken, där Polen ligger tvåa i antalet dödade cyklister, till trots så döljer det en positiv utveckling.

Utveckling över tid för trafikdödade i Polen. (Grön kurva för cyklister på högeraxeln)

Under min tid i Warszawa har cykelkulturen genomgått en radikal förändring. Jag har sällskap på gatorna av andra cyklister. Och det byggs cykelbanor, cykelfiler och cykelställ. På jobbet är det numera svårt att få plats med cykeln i cykelstället, i alla fall när det är fint väder. Cykling har blivit mode också i Warszawa. Under helgerna är mängder av folk ute på cykelvägarna och det finns numera massor av hipsters med fixie-cyklar (här kallade ostre koło) och medelålders män med racercyklar**.

Det här har gått hand i hand med en halvering av antalet cyklister som får sätta livet till i trafiken. Det ligger väl i linje med vad som visas i en rapport från OECD; ju fler som cyklar desto färre som dödas.Det är just det som är målet med Critical Mass-rörelsen; att visa folk att det finns massor av cyklister. Här i Warszawa anordnas Masa krytyczna i samarbete med polisen och samlar uppemot 2000 cyklister, beroende på årstid och väder.

Ny cykelfil på min väg till jobbet.

Fast allt är så klart inte perfekt. Långt därifrån. Trots att många nya cykelvägar byggs känns det ofta som om det saknas en övergripande plan. Det är fortfarande ofta som nya, fina cykelbanor slutar tvärt och man tvingas välja mellan trottoaren (olagligt) eller en hårt trafikerad flerfiling väg (livsfarligt). Fast för att inte bli för negativ så ser man även här en positiv utveckling. Även lagstiftningen har ändrats för att göra det (något) lättare för cyklister. Förra året blev det t.ex. tillåtet för cyklister att köra om bilar mellan filerna i trafikstockningar. Inte för att förbudet avskräckte någon från att göra det, men det är fint att se att lagarna ibland följer verkligheten.

Cykelbanan slutar. Den skarpögde kan se att den börjar igen på andra sidan korsningen.

Men ett jäkla störande exempel på där detta missats är reglerna som säger att man inte får cykla på övergångsställen om det inte finns en markerad cykelbana. Väldigt ofta sitter en skylt med “slut på cykelbana” vid korsningen och en skylt på andra sidan där cykelbanan startar igen. Man måste alltså kliva av och leda cykeln över…. Det är det ingen som gör… vilket såklart ordningsvakterna vet. Straż miejski står ofta vid korsningar och bötfäller cyklister. Då känns pratet från stadspolitikerna om att underlätta cyklande inte så uppriktigt.

Warszawa är fortfarande långt ifrån en bra cykelstad, men utvecklingen under de senaste åren har gått snabbt och cyklisterna har blivit en grupp att räkna med i trafiken. Fortfarande är bilen kung i Warszawa, men fler och fler upptäcker att man sparar både tid och gråa hår på att ta cykeln förbi de oändliga köerna.

* Jag skulle väldigt gärna vilja se Fredrik Gerttens film Bikes vs Cars som nämns i reportaget.
** Det roligaste som finns är att köra om dem, klädd i “civilkläder” med sonens cykelstol monterad. Men ok, jag erkänner, jag har också en racer.
Fler cykelrelaterade bloggposter: Cykel till jobbet (reflektion från 2007), Cykeläventyr, I Warszawa cyklar man inte på vintern, Mer trafik (från 2008 – klagomål på att det inte byggs cykelbanor)