“…olika typer av parasiter, protozoer, vilka är oskadliga för de människorna kan här vara farliga” – Kaczyński om flyktingar.

I panelen i förra veckans Godmorgon, världen! talade Per Wirtén om hur rädd han var att om Sverigedemokraterna skulle bli största parti så skulle de aldrig lämna tillbaka makten. Well, om han vill kan han ju titta söderut. Här fick Polens SD, Lag och rättvisa (PiS), 37% av rösterna och egen majoritet i parlamentet.

Det är förstås inte riktigt att jämföra PiS och SD ur ett historiskt perspektiv. Där SD springer ur naziströrelsen har PiS en bakgrund i Solidaritetsrörelsen och kampen mot kommunismen. Men om man ser till de åsikter som partierna framför så är det mer som förenar dem än som delar dem. Båda partierna är reaktionära, nationalistiska populistpartier som drömmer om idyll som aldrig funnits. I SD’s fall om deras fiktiva bild av folkhemmet och i PiS fall om den fjärde republiken där den gamla kommunistiska nomenklaturan som fortfarande styr Polen slutligen rensats ut och traditioner och religion respekteras.

PiS är ett ultrakonservativt katolskt parti och religionen genomströmmar allt och är den viktigaste gemensamma nämnaren för anhängarna. Man likställer i princip katolska kyrkan med Polen; man kan inte vara polack och inte katolik. Även i SD ses kyrkan och dess traditioner som intimt förbunden med den svenska identiteten och kulturarvet. Här handlar det kanske mer om en differentiering mot de andra – muslimerna – än en stark religiositet, men även kreationister känner sig hemma i SD’s ledning.

För SD är invandrings- och migrationspolitiken central – fler invandrare vill man inte ha och helst skall så många som möjligt skickas ut ur landet igen. För PiS var invandringsfrågan aldrig särskilt viktigt tills den blev akut aktuell is somras. I sann populistisk anda gjorde man då all in och förklarade att Polen minsann inte skall ta emot några flyktingar alls, möjligen med undantag av något hundratal kristna.

Gemensamt är även den starka känslan av utsatthet. Man ser konspirationer överallt och framförallt behandlas partierna orättvist av media. Både PiS och SD har för övrigt pratat om att rensa ut i media när de kommer till makten, något som PiS nu börjat genomföra.

PiS har redan sina första veckor vid makten börjat rensa ut i statsapparaten. Som samordnare för säkerhetstjänsten tillsattes Mariusz Kamiński, som dömdes för maktmissbruk för sitt agerande som chef för anti-korruptionsbyrån under den förra PiS-regeringen. Man har på ett sätt som konstitutionsdomstolen (TK) anser oförenligt med konstitutionen utsett domare till just TK och man visar tydligt sin brist på respekt för lagar som går emot partiets linje.

Vi är många i Polen idag som är överraskade över det snabba tempot i PiS agerande och som är rädda över vad som kommer att ske under vad som ser ut som fyra långa år.