Kongressen i USA har gått på kurs (NY Times: “Where Science and Public Policy Intersect, Researchers Offer a Short Lesson on Basics“). Ett seminarie anordnades på temat “how science works” där bland annat Donald Kennedy, redaktör för Science, höll föredrag. Sherwood Boelert, som leder kongressens vetenskapskommitté, säger att “everyone boasts that they are for science-based policy until the scientific consensus leads to an unwelcome conclusion, and then they want to go to Plan B.” Vidare står i artikeln att “when scientific questions pervade legislation on issues like climate change and stem cell research, there is growing concern that Congressional misunderstanding can produce misguided policy.“

Med tankte på de många märkliga motioner som inkommer till Sveriges Riksdag* (se t.ex. “Miljöpartiet och vetenskapen” Folkvett 2, 2005), som uppvisar en begränsad kunskap om, och respekt för, vetenskaplig forskning och metodik så kanske en liknande kurs vore önskvärd även för våra folkvalda. Kanske något för Jan Björkman att ta tag i?

* Andra motioner såsom “Forskning kring elektromagnetiska fält” av Gunnel Vallin (c) innehåller följande häpnadsväckande formuleringar: “Tekniska mätinstrument för den subtila strålningen saknas
Vid elsanering av arbetsplatser åtgärdar teknikern vad hans instrument utvisar. Många elöverkänsliga upplever dock besvär även efter det att teknikern slutfört sitt arbete. Detta därför att den subtilare strålning som kvarstår, är det endast människokroppen själv som kan registrera.
För den subtila strålningen finns tyvärr ännu inga tillräckligt känsliga mätinstrument. Samtidigt visar nyare studier att det är just de riktigt låga effekterna som påverkar hjärnan mest.
Enda möjligheten att åskådliggöra de subtila magnetfälten är för när varande därför med pekare/slagruta/pendel i händerna på en inom detta område erfaren slagruteman.”

Wow! Vad skall man säga…