Efter de senaste veckornas debatterande kring FRA-förslaget, där Bodström väljer att försöka framstå som den personliga integritetens försvarare, så kan man fråga sig om ett regeringsskifte innebär att man stryker ett streck över allt som hänt och att man börjar om med ett nytt oskrivet blad. I morse på P1-morgon lät Thomas Bodström som om förslaget om FRAs utökade övervakning var något mycket dumt som han aldrig skulle kunna föreslagit. Men hur var det med det här?

Det är i flera fall nu som socialdemokraterna gått ut och kritiserat den nuvarande regeringen för beslut och förslag som är exakt likadana som de själva legat bakom fram till den 17 sept 2006. Är det verkligen så illa att folk inte alls kommer ihåg vilken politik ett parti förde bara för ett halvår sedan? Kan man verkligen plötsligt vända helt om och låtsas som om det tidigare aldrig hänt, och komma undan med det? Det är något nästan Orwellskt över hur man plötsligt ändrar det förflutna.

För oss som fortfarande minns framstår, i det här fallet, Bodströms invändningar som riktiga krokodiltårar. Motivet till socialdemokraternas nej till övervakningsförslaget är glasklart. Man har inte ändrat inställning till integritetsaspekterna ett dugg, man såg helt enkelt en chans att slå regeringen på fingrarna – så man tog den. Det är helt vanlig politisering, där man säljer ut sin övertygelse för några politiska poäng. Det är intressant hur Bodström, som fram till valet argumenterade att FRA utökade avlyssningsmöjligheter var av fundamental betydelse, nu argumeterar emot samma förslag. I radio hävdade han att det var en fråga som var tvunget att lösas på 5-10 års sikt (läs: efter nästa val). På samma sätt har centern varit väldigt tyst i den senaste övervakningsdebatten trots att de var starka motståndre till tex buggningsförslaget för ett år sedan. Det skall bli intressant att höra hur de argumenterar när det förslaget kommer tillbaka efter sitt år i träda.

Men på det hela taget är det ett stort problem för väljarna att de valda politikerna verkar kunna avsvära sig sina tidigare roller så fort ett val är genomfört. Hur skall man veta vilken politik som kommer att föras med stöd av min röst efter valet. Hur skall man kunna lita på att Bodström efter nästa val inte är tillbaka i sin roll som övervakningshetsande justitieminister…

PS. Läs den mycket intressanta genomgången av avlyssningsförslaget av John Bubber.

Andra bloggar om: Övervakning, FRA, politik. Intressant?