I ljuset av den senaste tidens (typ det senaste millenniets) debatt om prostitution så finns en intressant artikel i NYTimes som handlar om äckel eller motvilja som anledning till att vissa saker som är tillåtna på vissa ställen är förbjudna på andra. Man tar tex upp det där med att äta häst som tydligen är förbjudet i delar av USA. Eller ta exemplet hund här…

Ett annat intressant exempel är förbudet mot att sälja organ. Trots att en marknad skulle kunna leda till att människor slapp dö i väntan på en passande njure så är det förbjudet. Argumenten för detta är tex att det är “just inherently wrong”. Alltså, det handlar om en åsikt. Man kan fråga sig när det är liknande åsikter cementeras i lag. Det gäller i högsta grad inom sexhandeln, inom drogpolitiken. I många länder där religiösa lagar styr är stora delar av folkets uttrycksmöjligheter begränsade till det som inte anses stötande av lagförfattarna (som gärna kan ha varit döda i hundratals år).

Naturligtvis är det så att politik till största delen är rena åsikter, sår mycket lite är baserat på någon form av förutsättningslös forskning. Men det är intressant att se var olika människor drar gränsen för hur mycket “god smak” vi skall påtvinga våra grannar. I princip varje moraldebatt handlar om detta. Vill jag att gränsen för mitt äckel också skall vara en allmän gräns, eller kan jag acceptera att andra människor har andra gränser. Hur villiga är vi att släppa på vårat moraliska imperativ. Debatten är inte ny, redan Aristoteles insåg att äckel var en viktig del i vårt beslutsfattande, men borde man inte kunna hoppas på lagar stiftade genom eftertanke istället för magkänsla?

Dagens ord odraza – äckel.

Andra bloggar om: moral, lagar, prostitution.