Vetenskapsradions veckomagasin innehöll förra veckan (ja, vad jag är långsam) ett reportage med titeln “Krav på bättre kvalitet i forskningen”. Där tog man upp problemet med att kravet på att få ut många publikationer gör att kvaliten sjunker och att många experiment därför är svåra att upprepa utifrån beskrivningarna i artiklarna.

Det är ett allvarligt problem, och i stort var reportaget bra. Det var dock ett par saker jag reagerade på. En sak var Mats Ulfendahl från Vetenskapsrådet som sa att man i framtiden kommer att titta på kvalitén i artiklarna istället för kvantiteten. Betyder det att man verkligen haft en officiell, eller i alla fall inofficiell, princip att belöna kvantitet utan att bedöma kvalitén? Det är ganska anmärkningsvärt.

Det andra jag reagerade på var hur det framställdes som enbart positivt att Eric Betzig kunde vänta i två år med att publicera sina resultat* för att han inte hade krav på snabb publikation från sitt institut. Han säger sig ha ägnat den tiden för att bjuda in biologer att använda instrumentet och testa det. Säkerligen kommer det att leda till många nya artiklar med Betzigs namn. Är det verkligen bättre för kvalitén på forskningen att Betzig håller sin, enlig egen utsago färdigutvecklade teknik, hemlig i två år istället för att göra den tillgänglig till forskarsamfundet?

* Vetenskapsradion ger ingen referens, men jag antar att det är den här artikeln det handlar om: Chen, et al., “Lattice light-sheet microscopy: Imaging molecules to embryos at high spatiotemporal resolution”, Science 346, 6208 (2014). doi: 10.1126/science.1257998