Igår1 startade officiellt kampanjen inför presidentvalet som skall hållas i Polen den 18 maj. Naturligtvis har mycket förkampanjande pågått sedan länge, men det exakta datumet har bara varit känt sedan förra veckan och idag kom det officiella beslutet från sejmens talman. Om ingen kandidat får över 50% av rösterna hålls en andra omgång mellan de två toppkandidaterna den 1 juni.
Sedan 2015 är Andrzej Duda Polens president och den 6 augusti har han fullgjort den andra av sina två 5-åriga mandatperioder. Han kan nu inte bli omvald, så det är klart att en ny president kommer att väljas. Presidenten har ganska begränsad makt, mestadels representativa uppdrag, men det finns två punkter som gör presidentvalet helt avgörande för både regeringen och oppositionen; presidenten kan lägga in veto mot beslut i sejmen eller skicka nya lagar till konstitutionsdomstolen för prövning. För att upphäva ett presidentveto krävs 3/5 majoritet i parlamentet, vilket regeringskoalitionen inte har. Konstitutionsdomstolen är också sedan den togs över av den förra PiS-regeringen varit starkt politiserad. Därför målar regeringskoalitionen upp presidentvalet som avgörande för om de kommer att kunna genomföra sin politik under resten av mandatperioden.2 Och PiS skrämmer omvänt med hur PO kommer att kunna förstöra Polen om det inte finns en president som stoppar dem.
För att få ställa upp som presidentkandidat krävs att man är minst 35 år gammal, har rätt att kandidera till sejmen, samt kan samla in 100 000 namnunderskrifter till stöd för sin kampanj. De har till 24 mars på sig att lämna in dessa till Nationella Valkommittén. Hittills har tio kandidater förklarat att de ställer upp. De är (i bokstavsordning):
- Magdalena Beijat – Nowa Lewica (Nya vänstern), vice talman i sejmen.
En av två kvinnor i startfältet. Beijat är sociolog, utbildad i Spanien. Har arbetat som översättare, och varit verksam inom flera NGOs, bl.a. Helsingforskommittén. Hennes valprogram har fokus på liberalisering av aborträtten, LGBTQ+-frågor, rätten till asyl och hon anser att regeringen (som hennes parti är del av) bör arbeta för ökad invandring och en stabil arbetsmarknad för såväl polacker som migranter. Får ca 5% i de senaste opinionsundersökningarna. - Katarzyna Cichos – oberoende kandidat.
Cichos, som jag aldrig hört talas om tidigare, är doktor i juridik och föreläsare på Kardinal Stefan Wyszynski-universitet i Warszawa. Hon har suttit i stadsfullmäktige i Siemianowic Śląskich. Hon säger sig vilja fokusera på utrikes- och säkerhetspolitik och att bygga upp en ”lantbruks- och livsmedelshub” i Polen. Hon är ny kandidat och har inte varit med i opinionsundersökningar ännu. - Szymon Hołownia – Polska 2050 och PSL (bondepartiet), talman i sejmen.
Hołownia är en av Polens mest kända politiker. Han var tidigare journalist och populär programledare för Mam Talent! (polska versionen av Talang). 2020 ställde han upp som oberoende kandidat i presidentvalet och kom på 3 plats med 13,87% av rösterna. Inför parlamentsvalet 2023 startade han partiet Polska 2050 som ingick i koalitionen Tredje vägen som med 14,% blev tredje största parti. Hans program understryker säkerhetsfrågor med starkt fokus på stöd för Ukraina. Han är den något mer konservative partnern i regeringskoalitionen och vill ha en folkomröstning om aborträtten, men stödjer inte Donald Tusks utspel om temporärt upphävande av asylrätten. Ca 7% i opinionen. - Marek Jakubiak – partigruppen Fria Republikaner inom PiS (men utan stöd av partiet), parlamentsledamot, bryggare.
Jakubiak är en högerpopulist som varit medlem av diverse partier, nu senast PiS. Han vägrar lägga fram ett program utan säger att ”mina väljare vet vem jag är, det är mitt program”. Han får ca 1% i undersökningar, vilket är mer än de 0.37% han fick i förra presidentvalet. Han blev uppmärksammad för homofoba uttalanden för 10 år sedan. - Sławomir Mentzen – Konfederacja, parlamentsledamot, skatterådgivare, företagare.
Mentzen är en av de mest populära politikerna bland unga män och har stor följarskara i sociala medier. Han är del is den högerpopulistiska koalitionen Konfederacja där hans program är nån form av nationalkonservativ nyliberalism. Stark Trump-anhängare. Blev uppmärksammad i samband med EU-valet för Konfederacjas femma: ”Detta vill vi inte ha: judar, homosexuella, abort, skatter och Europeiska unionen”. Om kriget i Ukraina har han sagt att ”Det är deras problem!” Polen bör inte blanda sig i. Ligger för närvarande på tredje plats med ca 14% stöd. - Karol Nawrocki – officiellt oberoende, stöds av PiS. Historiker, chef för Nationella Minnesinstitutet, före detta boxare.
Nawrocki är PiS kandidat! Han kan säga att han är oberoende, men han valdes som kandidat personligen av PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Hans politiska åsikter är också mycket nära dem som PiS företräder, som ett försvar av ”kristna värderingar”, en stark nationalism. Han säger sig vilja avsluta det ”polsk-polska kriget”. Han har sagt att han motsätter sig en återgång till den tidigare mycket restriktiva ”abort-kompromissen” (från dagens totalförbud). Han har ”starka åsikter” om samkönade partnerskap, men vill inte avslöja vilka. Han är också pådrivande vad gäller konflikten med Ukraina om folkmordet i Volynien och stödjer kravet på krigsskadestånd får Tyskland. Som chef för Andra-världskrigsmuseet i Gdansk kritiserades Nawrocki för att ändra i utställningen från ett generellt antikrigstema till att understryka Polens lidande och heroism under kriget. Nawrocki ligger tvåa i opinionen med strax under 30%. - Piotr Szumlewicz – stöds av fackföreningen Fackligt alternativ, journalist, ledare för Fackligt alternativ.
Ytterligare en kandidat jag inte känner till. Szumlewicz är krönikör i dagstidningen Gazeta Wyborcza, grundare av fackföreningen Fackligt alternativ. Kandidat för vänstern till sejmen 2015 men blev inte invald. I hans program betonas frågor som förbättrad hälsovård, stöd till personer med funktionshinder, utveckling av kollektivtrafiken och miljöskydd. Han har ca 0.2% stöd i opinionen. - Rafał Trzaskowski – PO, borgmästare i Warszawa, vice partiledare.
Trzaskowski är regeringspartiet Medborgarplatformens kandidat. Han är den mycket populäre borgmästaren i Warszawa med en tydligt liberal framtoning. Han har setts som en lite yngre, mer liberal version av Donald Tusk. Han har tonat ner sin liberala framtoning något sedan han blev presidentkandidat och fokuserar på säkerhetspolitik och goda förbindelser med EU, NATO och Ukraina. Han kritiserades från vänster för att han stödjer Tusks tillfälliga upphävande av asylrätten vid den Belarusiska gränsen. Han stödjer starkt liberalisering av aborträtten och införandet av samkönade partnerskap. I presidentvalet 2020, där han kastades in som ”reservkandidat” för PO förlorade han knappt i andra omgången mot Duda. I borgmästarvalet i Warszawa 2024 vann han i första omgången med 57%. Han ses just nu som favorit i valet med drygt 35% stöd, men det har dalat betänkligt senaste månaden. - Marek Woch – Bezpartyjni i Samorządowcy (Partilösa lokalpolitiker), jurist och ledare för Bezpartyjni i Samorządowcy.
Woch är jurist och ledare av Bezpartyjni i Samorządowcy. BiS är en lös samling mestadels politiker med någon form av grön, vänster, lågskattepolitik. Jag har aldigt riktigt fått det att gå ihop, men så brukar de få typ 1% av rösterna också. Jag har aldrig hört talas om Marek Woch, och tydligen inte många andra heller. I en nylig opinionsundersökning nämnde ingen av 1000 tillfrågade hans namn som favorit. - Adrian Zandberg – Razem (Tillsammans), historiker, universitetslärare, partiledare.
Zandberg som föddes i Danmark har varit verksam inom olika vänsterpartier i Polen sedan länge. 2015 var han medgrundare av partiet Razem men de hamnade under 5%-spärren till sejmen, men kom in 2019 under namnet Demokratiska vänsterunionen. 2022 blev han tillsammans med Magdalena Beijat ledare för partiet Lewica Razem (Vänstern Tillsammans) och i valet 2023 slog de sig ihop med två andra vänsterpartier och fyra under namnet Nowa Lewica (Nya vänstern). Förra året gick Zandberg tillsammans med tre andra ledamöter ur Nowa Lewica och återbildade Razem. Det var för att de inte var nöjda med regeringsprogrammet. Zandberg driver en typisk vänsterliberal politik väldigt lik Beijats. Hans kandidatur (som kom förra veckan) lär göra det svårt för Beijat – de slåss om samma väljare, och Zandberg är betydligt mer känd, även om han just nu ligger efter i opinionen med 1,5%.
Troligtvis kommer fler kandidater att komma fram och en del försvinna den 24 mars. Men det är inte troligt att någon kommer att kunna hota de fyra (kanske fem) toppnamnen Trzaskowski, Nawrocki, Hołownia, Menzen och möjligen en av Beijat eller Zandberg. Trzaskowski och Nawrocki är klara favoriter till andra omgången och då kommer mycket att hänga på vem som kan få ut sina väljare igen och vilket stöd de får från de utslagna kandidaterna.
- Ojdå, det hann bli i förrgår innan jag postade det här!
- I själva verket har Duda inte behövt använda sitt veto särskilt ofta. Framförallt för att den breda regeringskoalitionen har haft svårt att komma överens och lägga fram förslag, men också för att det räcker mer hotet om veto för att det inte skall vara meningsfullt att mangla fram ett lagförslag som ändå inte kommer att gå igenom.